substantiv ~et
sönder|fall·et●det att falla sönder i mindre beståndsdelar
fys.samh.JFRcohyponymförfall 1
Romarrikets sönderfall○spec. om spontan klyvning av instabil atomkärnasönderfallshastighetradioaktivt sönderfallsedan 1868Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv ~et
sönder|fall·et●det att falla sönder i mindre beståndsdelar
fys.samh.JFRcohyponymförfall 1
Romarrikets sönderfall○spec. om spontan klyvning av instabil atomkärnasönderfallshastighetradioaktivt sönderfallsedan 1868