substantiv ~n äv. vard. sagoberättarn, plur. ~, best. plur. sagoberättarna
sago|be·rätt·ar·en●person som berättar sagor
särsk. för barn
litt.vet.○ibl. äv. om författare av viss typsagoberättaren Selma Lagerlöfsedan 1814Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv ~n äv. vard. sagoberättarn, plur. ~, best. plur. sagoberättarna
sago|be·rätt·ar·en●person som berättar sagor
särsk. för barn
litt.vet.○ibl. äv. om författare av viss typsagoberättaren Selma Lagerlöfsedan 1814