substantiv ~t ~n
sak|ör·et●böter
åld.jur.saköreslängdsedan 1281bekräftelse på prästerskapets privilegier utfärdad av Magnus Ladulås (Svenskt Diplomatarium)fornsv. saköre; till sak i bet. ’rättssak’ och öre i äldre bet. ’pengar’; jfr lösöre
Svensk ordbok 2009, webbversion