Svensk ordbok 2009, webbversion

sam`band substantiv ~et, plur. ~, best. plur. ~en sam|­band·et●ngt som an­knyter eller förbinder vissa före­teelser vanligen tämligen abstrakt om förbindelser som kan vara svår­upptäckta ofta statist.NollJFRcohyponymförbindelse 1 kausalsambandett starkt sambandett tydligt sambandett säker­ställt sambandett direkt sambandett indirekt sambanddet på­visade sambandet mellan rökning och lung­cancer○äv. konkretare, särsk. om militär kommunikationsverksamhetsambandscentralsambandsofficerögonsambandupp­rätta samband med staben○ibl. med ton­vikt på närhet i tid el. rumhennes namn nämndes i samband med bank­kuppende greps i samband med en biljett­kontrollett samband (mellan ngra), ett samband (med ngn/ngt)sedan 1285stadga utfärdad i Skänninge av Magnus Ladulås (Svenskt Diplomatarium)fornsv. sam­band; till sam- och band