Svensk ordbok 2009, webbversion
samm`anbinda
verb sammanband sammanbundit sammanbunden sammanbundna, pres. sammanbinder
samm·an|bind·er●ofta lös förb., se1binda 2-3
förena till helhet
NollJFRcohyponymanknyta 1
en sammanbindande huvudtanke i hennes bok○äv. (mer konkret)utgöra förbindelse mellan
en ringlinje sammanbinder förorternasammanbinda ngt med ngt, sammanbinda ngrasedan förra hälften av 1300-taletSödermanna-Lagenfornsv. saman binda
Subst.:vbid1-307014sammanbindande,
vbid2-307014sammanbindning