verb ~dde ~tt, pres. ~r
samm·an|bor●äv. lös förb. i formenbo samman
bo tillsammans
vanligen under äktenskapsliknande former
släkt.han sammanbor med en kollegasammanbo med ngn, ngra sammanborsedan förra hälften av 1400-taletÖstnordiska och latinska medeltidsordspråkfornsv. saman boa; jfr 3sambo
Subst.:sammanboende