Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv ~t ~n
sam|tyck·et●det att samtycka
till ngt
komm.JFRcohyponymbifall 1cohyponymmedgivande 1
hon gav sitt samtycke till förslagethon reste ensam till Stockholm med föräldrarnas samtyckesamtycke (till ngt/att+V/SATS)sedan början av 1300-taletSkåne-Lagenfornsv. samþykke