Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv ~n
sam|varon●det att vara tillsammans
komm.JFRcohyponymsällskap 1cohyponymumgänge
angenäm samvarosocial samvarokvällens samvaro avslutades med dansdet var svårt att skiljas efter många års samvarosamvaro (mellan ngra), samvaro (med ngn)sedan slutet av 1200-taletWestgöta-Lagenböjningsform av fornsv. samvara; jfr bortovaro