Svensk ordbok 2009, webbversion

sam`vetsfråga substantiv ~n samvetsfrågor sam·vets|­fråg·anfråga som sätter ens sam­vete på prov särsk. om fråga som man vet svaret på men gärna vill und­vika att besvara psykol.JFRcohyponymsamvetssak slutligen ställdes samvetsfrågan: ”Skulle du kunna döda en soldat som höll på att våld­ta din hustru?”äv. om fråga som av­görs av det en­skilda sam­vetet utan yttre på­verkanen samvetsfråga där parti­disciplinen fick vikasedan 1738