Svensk ordbok 2009, webbversion

schnauzer [∫nao´(t)serljust sj-ljud] substantiv ~n schnauzrar schnauzr·artyp av sträv­hårig, terrierliknande hund med skägg och buskiga ögon­bryn; hålls som bruks- el. sällskaps­hund zool.dvärgschnauzermellanschnauzerriesenschnauzerschnauzern är grå­melerad eller svartsedan 1920av ty. Schnauzer ’mustasch; schnauzer’; till Schnauze ’nos; trut’; jfr snut