Svensk ordbok 2009, webbversion

se`dvana substantiv ~n sedvanor sed|­van·angammalt veder­taget handlings­mönster särsk. i juridiska frågor mindre brukl.jur.SYN.synonymsedvänja sedvanan stelnade till lag efter­handsedan förra hälften av 1300-taletUplands-Lagenfornsv. sidhvani