Svensk ordbok 2009, webbversion

segmen´t substantiv ~et, plur. ~, best. plur. ~en seg·ment·et1del av cirkelyta som begränsas av en båge och mot­svarande sträcka (korda) mat.JFRcohyponymsektor segmentbåge○äv. om jäm­förbar del av klotett sfäriskt segment begränsas av en kalott och ett plan○äv. mer abstraktkundsegmentmarknadssegmentföre­taget försöker bearbeta nya segment av datamarknadensedan 1690av lat. segmen´tum ’in­skärning; av­snitt’, till seca´re ’skära’; jfr sekatör, sektion 2en i en upp­sättning delar (hos visst före­mål) som är naturligen av­gränsade i längd­riktningen särsk. i vetenskapl. samman­hangspråkvet.vetenskapl.zool.○spec. om en av flera likartade leder i led­djurs kroppsegmenten i hoppkräftans kroppsedan 1759