Svensk ordbok 2009, webbversion
sekatö´r
substantiv ~en ~er
sek·at·ör·en●kraftig trädgårdssax med kort skaft som ryms i handen
anv. för klippning av kvistar o.d.
verkt.han klippte upp julgranen med en sekatörsedan 1874av fra. sécateur med samma betydelse; till lat. seca´re ’skära’; jfr dissekera, sektion