Svensk ordbok 2009, webbversion

1separa´t adjektiv, neutr. ~ se·par·at●som före­kommer för sig själv trots att naturligt sam­band med om­givningen finns el. kunde finnas admin.JFRcohyponym1lös 2 separatfredett separat sov­rumdet är separata nycklar till lägenhet, källare och vind○ofta i adverbiell an­vändningtvätta klänningen separatskicka in­tyget separatsedan 1658av lat. separa´tus ’av­skild’; till separera
2separa´t substantiv ~et, plur. ~, best. plur. ~en se·par·at·et●fri­stående av­tryck ur skrift bok.SYN.synonymsärtryck sedan 1900