substantiv ~et, plur. ~, best. plur. ~en
serv·it·ut·et●inskränkning i en fastighetsägares bestämmanderätt över egen mark
till förmån för annan fastighet
arkit.villaservitutfastigheten var belagd med servitutsedan 1663av lat. ser´vitus ’tjänsteförhållande’, till servi´re, se servera