Svensk ordbok 2009, webbversion

simm`a verb ~de äv. sam, ~t äv. summit, ~d äv. summen, ~de äv. sumna, pres. ~r simm·ar●förflytta sig i vatten med vissa arm- och benrörelser om levande varelse, särsk. människa sport.simtagsimturde var tvungna att simma över flodende lämnade båten och simmade i landfem­åringen simmade redan○ibl. (i simsportsammanhang) i konstruktioner med objektNN simmar tredje sträckan○äv. om före­målflyta en massa tom­flaskor simmade om­kring i dammensimma (ngt)simma lugntta det lugntvard.​ ha en skön semester och simma lugnt! sedan förra hälften av 1300-taletWestmanna-Lagenfornsv. sim(m)a; gemens. germ. ord; besl. med 2sund, svämma (över) Subst.:vbid1-313962simmande, simning