Svensk ordbok 2009, webbversion

sinn`esorgan substantiv ~et, plur. ~, best. plur. ~en sinn·es|­org·an·etkroppsligt organ som tar upp ljud-, ljus-, känsel-, smak- eller luktretningar och förmedlar dem till hjärnan anat.med.zool.varje sinnesorgan är ut­rustat med sinnes­cellersedan 1821