Svensk ordbok 2009, webbversion
själ
`
vbedrägeri
substantiv
~et ~er
själv|be·dräg·eri·et
●
det att vilseleda sig själv
komm.
JFR
cohyponym
önsketänkande
det var självbedrägeri att tro att allt skulle bli annorlunda utomlands
sedan 1737