Svensk ordbok 2009, webbversion

själ`vrättfärdig adjektiv ~t själv|­rätt·färd·igsom tror sig ha utom­ordentliga (moraliska) egenskaper admin.psykol.SYN.synonymegenrättfärdig en självrättfärdig och distans­lös personäv. om handling o.d.hennes självrättfärdiga upp­trädandesedan 1798