Svensk ordbok 2009, webbversion
adjektiv ~t
själv|råd·ig●som handlar utan att först rådgöra med andra
särsk. medarbetare som borde rådfrågats
admin.psykol.JFRcohyponymegenmäktigcohyponymmaktfullkomlig
en självrådig och hänsynslös maktmänniska○äv. om handling o.d.hans självrådiga agerandesedan 1726