Svensk ordbok 2009, webbversion

skämm`as verb skämdes skämts, pres. skäms skämm·as●känna skam för ngt psykol.hon skämdes för sitt dåliga ut­talhan skämdes över att han ljugit○ibl. i vissa negerade ut­tryck för att ngt är väl­förtjänt e.d.skämts.laget kämpade väl och behöver inte skämmas för segernskämmas (för/över ngn/ngt/att+V/SATS)fy/vet skäms!du borde skämmas!​ du ljuger som den fyll­bult du är, fy skäms! ngt skäms inte för signgt är ganska bra​ än så länge finns projektet bara på rit­bordet men skisserna skäms inte för sig skämmas ögonen ur sigseöga 1 sedan senare hälften av 1300-taletFornsvenska legendariet (Codex Bureanus)fornsv. skämmas; till skämma Subst.:skam