substantiv,
best. f. ~, n-genus
skämt·an●det att skämta
ngt åld.Nollskämtan (med/om ngn/ngt/SATS)sedan senare hälften av 1300-taletFornsvenska legendariet (Codex Bureanus)fornsv. skämtan; till skämta
Skämtan om abbotar.Namn på en svensk prosasatir (efter en latinsk förlaga) över en abbots överdådiga matvanor (1400-talet)