Svensk ordbok 2009, webbversion
[∫ä`r-, ∫ä´r-el.∫är´-]
substantiv ~en ~ar
skär|gård·en●samling (klippiga) öar och skär med mellanliggande vatten utanför kust
geogr.JFRcohyponymarkipelag
utskärgårdStockholms skärgårdhon har ett sommarhus i skärgårdensedan ca 1452Nya eller Karls-Krönikanfornsv. skärgardher