verb ~de ~t
skåd·ar●(få) se
ngt högt. el. skämts. utom i vissa uttryckNollen sällan skådad rusning efter biljetterden gamla stadskärnan var en njutning att skådaden största publik hon någonsin skådat○äv. bildligtskåda sanningen i vitögatskåda in i framtidenskåda ngn/ngt (ngnstans)sedan förra hälften av 1300-taletUplands-Lagenfornsv. skuþa, skoþa; nord. ord med grundbet. ’betrakta; undersöka’; besl. med eng. show ’visa’
Subst.:vbid1-323714skådande