substantiv ~t ~n
sköt·et●livmoder
ngt åld. el. högt.med.JFRcohyponymkvedcohyponymmoderliv
hon bär ett barn i sitt sköte○äv. om famnen hos sittande (kvinnlig) personhan lade sitt huvud i hennes sköte○äv. bildligtngt högt.vila ut i naturens skötede funderade över vad framtiden bar i sitt skötesedan mitten av 1300-taletGotlands-Lagenfornsv. sköt, sköte ’hörn; veck av klädnad; sköte’; jfr sköt