Svensk ordbok 2009, webbversion

ska`degörelse substantiv ~n ~r skade|­gör·els·en(av­siktligt) orsakande av skada på före­mål e.d. samh.JFRcohyponymåverkan klotter och skadegörelse i tunnel­banantelefon­automaten ut­sattes ofta för skadegörelseskadegörelse (på ngt)sedan 1868