Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv ~n ~r
skade|gör·els·en●(avsiktligt) orsakande av skada
på föremål e.d.
samh.JFRcohyponymåverkan
klotter och skadegörelse i tunnelbanantelefonautomaten utsattes ofta för skadegörelseskadegörelse (på ngt)sedan 1868