Svensk ordbok 2009, webbversion

skarp adjektiv ~t 1som har en spetsig kant och där­för skär väl form.MOTSATSantonymslö 2antonymtrubbig JFRcohyponym1vasscohyponymspetsig skarpeggaden skarp knivskarpa tänderäv.som tydligt av­tecknar sig mot om­givningen om konkreta el. abstrakta före­teelser en skarp profilhans an­siktes skarpa konturerbilden var skarp och findet finns inga skarpa gränser mellan gott och onthans å­sikter stod i skarp kontrast till före­gående talaresäv. med stark ton­vikt på tydlighetskarpa för­slagäv. bildligt, spec. om ljus, ljud, smak el. luktstarkt (och o­behagligt) verkande det skarpa sol­skeneten skarp lukten skarp röstspec. äv.tuff, positiv vard.; ngt åld.en skarp tjejsedan ca 1430Själens tröstfornsv. skarper ’torkad; skrumpen; vass; gäll; sträng’; gemens. germ. ord, urspr. ’torr’; besl. med skorpa 2som känne­tecknas av ut­präglad förmåga till varse­blivning eller tänkande admin.psykol.skarp hörselett skarpt intellekten skarp analyshan hade en skarp blick för mänskliga svaghetersedan 15283som gör ett bryskt in­tryck om yttrande e.d. admin.komm.skarptungadett skarpt svarskarp kritiken skarp varningen skarp protesthon sade i­från i skarp tonskarp (mot ngn)sedan 15354av­sedd att skada om ammunition mil.MOTSATSantonym1lös 6 skarpladdadskarpa skottskarp ammunitionhalt eller vi skjuter skarpt! (adv.)skarpt lägeseläge 2 sedan 1687Skarpa förslag.Uttryck (syftande särskilt på förpliktande sparförslag) ur Göran Perssons presentation av socialdemokraternas valmanifest den 19 augusti 1994