Svensk ordbok 2009, webbversion

ske`la verb ~de ~t skel·arha vänster och höger öga in­riktade åt o­lika håll som syn­fel el. till­fälligt med.SYN.synonym1vinda 2 skelögdäv.ha det ena ögat in­riktat åt annat håll än det an­dra ögat hon skelar på höger ögaskelasedan 1734av lågty. schelen med samma betydelse, urspr. ’vara sned’ Subst.:vbid1-318215skelande, vbid2-318215skelning