substantiv ~n skenor
sken·an●långsmal anordning som är avsedd som stöd eller fäste eller som ngt glider på
vanligen av metall
tekn.glidskenahjulskenaskridskoskenastyrskenastålskenahan hade en skena på den brutna underarmen○spec.räls
skenskarvjärnvägsskenasedan 1478Arboga stads tänkebokfornsv. skena; av lågty. schene med samma betydelse; besl. med sked, 1skida
2ske`na
verb ~de ~t
sken·ar●ofta med partikelniväg
rusa vilt och okontrollerbart
vanligen på grund av rädsla; särsk. om häst
zool.hästen skenade iväg och ryttaren kastades av○äv. bildligtoljepriset skenade iväglåt inte fantasin skena iväg med digskena (iväg)sedan förra hälften av 1300-taletSödermanna-Lagenfornsv. skena; trol. besl. med skev
Subst.:vbid1-318255skenande;
2sken