Svensk ordbok 2009, webbversion

skick`a verb ~de ~t skick·ar1få (ngn) att bege sig till ngn plats, vanligen i visst syfte NollSYN.synonymsända 1 skicka barnen i sängskicka trupper till Balkande skickade pojken till grannen för att låna lite sockerhon skickades till mor­mor på sommaren○äv. med avs. på annan före­teelse, spec. med­delande, brev, paket o.d.skicka vy­kortskicka brevskicka hem pengarskicka ngn/ngt (ngnstans)sedan 1445Samling af åtskilliga handlingar och påminnelser (Lagerbring)fornsv. skikka ’ordna; bestyra; sända’; av lågty. schicken med samma betydelse; trol. besl. med ske; jfr skick 2i vissa ut­tryck bestämma viss ut­veckling ngt högt.Nollförsynen har skickat det så, att ...skicka ngt SÄTTsedan ca 1452Nya eller Karls-KrönikanSubst.:vbid1-318631skickande (till 1), vbid2-318631skickning (till 1); skickelse (till 2)