Svensk ordbok 2009, webbversion

skill´ing substantiv ~en, plur. ~ar el. ~ skill·ing·enett äldre skilje­mynt med varierande värde; särsk. om en svensk mynt­enhet på 1700-talet och 1800-talet histor.numism.tolvskillingtre skilling bancosedan början av 1300-taletSkåne-Lagenfornsv. skillinger; av om­diskuterat urspr., ev. gammal bildn. till sköld; jfr schilling, shilling