verb sköt skjutit, pres. skjuter
skjut·er●äv. fast sammansättn., setillskjuta
överlämna
viss summa; som bidrag
Nollhan sköt till det som fattadesskjuta till ngt (till ngn/ngt)sedan 1635Subst.:vbid1-319453tillskjutande,
vbid2-319453tillskjutning;
tillskott