[skåj´]
substantiv ~et, plur. ~, best. plur. ~en
skoj·et1handling som är avsedd att framkalla munterhet
ofta om yttrande
komm.JFRcohyponymskämt
hon undrade vad som var allvar och vad som var skojhan förstår inte skojför skojs skullseskull
på skojinte på allvarutan mest för att det är roligt
männen erkände att de hade planerat ett rån, men hävdade att det bara var på skoj
sedan 1870till skoja
2bedrägeri
vard.jur.konstskojvalutaskojsedan 18392skoj
[skåj´]
adjektiv,
ingen böjning
●endast predikativt
roligt
vard.NollJFRcohyponymskojig
det var skoj att träffa honomde hade hur skoj som helst (adv.)skoj (för ngn) (att+V)sedan 1933