Svensk ordbok 2009, webbversion

skräp substantiv ~et skräp·et●mängd av värde­lösa eller förbrukade före­mål t.ex. pappers­avfall allmän värderinghyg.JFRcohyponym1skrot 1cohyponymavfall 1cohyponymavskrädecohyponym2bråte skräpbodskräphögskräprumhela vinden var full med skräphans fickor var fulla med skräp○äv. om ngt mindre värde­fullt (som dock inte betraktas som av­fall)vanligen i sammansättn. JFRcohyponymotyg skräpkulturskräplitteratur○äv. mer abstrakt, i ut­tryck för dåligt till­stånd, dålig moral e.d.det är bara skräp med far­far nu­förtidende behandlade djuren som om de vore skräpsedan 1672sv. dial. skräp ’skräp; torra kvistar’; nära besl. med 2skrapa