Svensk ordbok 2009, webbversion

skröplig [skrö`p-el.skröp`-] adjektiv ~t skröp·ligsom har svag hälsa och är öm­tålig; särsk. om äldre person admin.allmän värderingmed.JFRcohyponymbräckligcohyponymskraltig han var för skröplig för att komma till sonens 50-årskalasäv. om kropp el. kropps­delskröpliga benäv. om före­målsvag och dålig en gammal skröplig båtäv. om abstrakt före­teelseskröpliga kunskapersedan 1495Om djefvulens frestelse (Gerson)fornsv. skröpeliker; till sv. dial. skryp ’o­dryg; svag, skröplig’