Svensk ordbok 2009, webbversion

skrank substantiv ~et, plur. ~, best. plur. ~en skrank·etav­skiljande räcke spec. i offentlig lokal e.d. heminr.JFRcohyponymavbalkning ett lågt skrank i polerat trä av­skilde besökarnas sektionstå/ställas inför skranketprövas/ställas in­för dom­stolden före detta diktatorn kommer att ställas in­för skranket för brott mot de mänskliga rättigheterna sedan 1624av lågty. schrank ’galler; av­spärrning’; jfr inskränka