substantiv ~n äv. vard. skrattarn, plur. ~, best. plur. skrattarna
skratt·ar·en●person som skrattar
mindre brukl.komm.yrk.få skrattarna på sin sida
vinna poäng i diskussion e.d. med hjälp av skämt
presidenten fick skrattarna på sin sida när han sa att han litade mer på sin fru än på sig själv
sedan 1734