Svensk ordbok 2009, webbversion

skumm`a verb ~de ~t skumm·ar1bilda(s) skum av vätska, särsk. vatten och öl komm.sjö.JFRcohyponym2löddra 1cohyponym2fradga det skummade i vatten­virvelnskummande vita vågorskummande öl○äv. bildligt (i ett få­tal ut­tryck)vara mycket upp­rörd han skummade av raseriskumma (av ngt)sedan 1587till 2skum 2ibl. med partikelnav skilja av (grädde) från mjölk kokk.skummjölk○äv.av­skilja skum och partiklar vid kokning av mat­vara skumma (av) skinkkoketskumma (av) ngt (från ngt)sedan början av 1500-taletLäke- och örte-böcker3ibl. med partikelnigenom, utan större betydelse­skillnad snabbt och ytligt läsa i­genom ngt, för att tillgodo­göra sig det huvud­sakliga inne­hållet komm.hon skummade snabbt (i­genom) den tre spalter långa artikelnskumma (igenom) ngt/SATSsedan 1838Subst.:vbid1-322766skummande, vbid2-322766skumning