Svensk ordbok 2009, webbversion

skutt substantiv ~et, plur. ~, best. plur. ~en skutt·et1språng ofta som ut­tryck för glädje Nollsesesprång 1 JFRcohyponymhopp 2 hon tog trappan i några lätta skuttsedan 1719till skutta 2enklare dans­tillställning vard.; ngt åld.scen.sedan 1920till skutta