substantiv skvallret
skvallr·et●löst prat som sprids från person till person
särsk. om frånvarande personers privata angelägenheter
komm.JFRcohyponymförtalcohyponymrykte 1cohyponymsladder
löst skvallerillasinnat skvallerspringa med skvallernär de hade setts tillsammans på bio började skvallret gåskvaller (om ngn/ngt/SATS)sedan förra hälften av 1400-taletÖstnordiska och latinska medeltidsordspråkfornsv. sqvalder; till skvallra