Svensk ordbok 2009, webbversion

skydd substantiv ~et, plur. ~, best. plur. ~en skydd·et●an­ordning som förhindrar skadliga verkningar av o­önskad före­teelse NollJFRcohyponymbeskyddcohyponymbetäckning 2cohyponymhägncohyponymvärn skyddsdräktskyddsomslagskyddsrumkopieringsskyddregnskyddrostskyddvindskyddbättre skydd för civil­befolkningen○spec. ekon.avbeställningsskyddefterlevandeskyddreseskyddhem­försäkringen ger ett gott skydd○spec. äv. med.det tar två veckor innan vaccinet ger full­gott skydd○spec. äv.preventiv­medel de an­vände inget skydd, så hon kan ha blivit med barn○äv. mer improviseratdet att skydda (sig) ta skyddde tvingades att söka skydd under ett träd under regn­skurende flydde i skydd av mörkretskydd (för/mot ngn/ngt)sedan 1523till skydda Det finnes skydd mot nästan allt som är mot eld och skador genom storm och köld ja, räkna upp vad slag som tänkas kan. Men det finns inget skydd mot människan.Harry Martinson, Aniara (1956), 26:e sången