Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv ~t ~n
skynk·et●större, enklare tygstycke att täcka ngt med
heminr.höftskynkedet hängde ett blommigt skynke framför tvättfatetett rött skynkeen källa till stark irritation
ogräs är ett rött skynke för många trädgårdsägare
sedan 1798till sv. dial. skunk ’takskägg’; av omdiskuterat urspr.