substantiv ~en ~ar
skytt·en●person som är tränad i att skjuta
med eldvapen el. allmännare, t.ex. i bollspel
jakt.mil.yrk.bågskyttpistolskytttjuvskyttlagets bästa skytt har gjort 25 mål i år○äv.person som (tillfälligt) skjuter
sedan 1484Josua bok, Domare bokenfornsv. skytter med samma betydelse; till skjuta