Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv ~n slädar
släd·en●fordon med två parallella medar, avsett att dras på snö
vanligen av häst(ar) el. hundar
trafik.JFRcohyponymkälke
slädfärdhundslädetimmerslädetäckslädeåka slädehon drog en släde fullastad med byltensedan slutet av 1200-taletWestgöta-Lagenfornsv. sliþi, släþi; gemens. germ. ord, besl. med eng. slide ’glida’ och med 1slira