Svensk ordbok 2009, webbversion

1slägg`a substantiv ~n släggor slägg·an1stor och tung hammare som förs med båda händerna verkt.JFRcohyponymstorsläggacohyponym1klubba med slägga krossade de sten till makadamsedan senare hälften av 1300-taletFornsvenska legendariet (Codex Bureanus)fornsv. släggia; nord. ord, bildat till 2slå 2ett kast­redskap som består av en tung metallkula fäst i en kraftig stål­sträng med hand­tag sport.släggkastare○äv. om mot­svarande friidrotts­greni slägga segrade NNsedan 1883
2slägg`a verb ~de ~t slägg·ar●slå med slägga tekn.slägga (på) ngtsedan senare hälften av 1400-taletLatinskt-svenskt glossariumfornsv. släggia; till 1slägga Subst.:vbid1-327322släggande, vbid2-327322släggning