Svensk ordbok 2009, webbversion

släk`tnamn substantiv ~et, plur. ~, best. plur. ~en släkt|­namn·et1efter­namn i viss släkt släkt.språkvet.SYN.synonymfamiljenamn äv.ofta före­kommande för­namn in­om en släkt ”Tryggve” är ett släktnamn i deras släktsedan 16122namn på släkte biol.Linné in­förde kombinationen av släktnamn och art­namn som benämningssätt för djur och växtersedan 1735