Svensk ordbok 2009, webbversion

släk`tskap substantiv ~et el. ~en, plur. ~ el. ~er, best. plur. ~en el. ~erna släkt·skap·endet att vara släkt släkt.JFRcohyponymaffinitet släktskapsförbindelsenära släktskapav­lägset släktskaphan räknar släktskap med själve lands­hövdingenäv. bildligtlikhet konstnärens tydliga släktskap med impressionisternasläktskap (med ngn/ngt), släktskap (mellan ngra)sedan 1712