Svensk ordbok 2009, webbversion

slän`tra verb ~de ~t släntr·aribl. med partikel, t.ex.omkring gå nonchalant och till synes utan mål Nollhan släntrade om­kring i bad­tofflor medan de an­dra tränadesläntra (omkring) (ngnstans)sedan 1702trol. av lågty. slentern med samma betydelse; besl. med slentrian Subst.:vbid1-327530släntrande