verb ~de ~t
slabb·ar●söla med vätska
och ev. spilla
NollJFRcohyponymslaska 1
slabba med vällingenslabba (med ngt)sedan 1824sv. dial. slabba ’söla; sörpla’; gemens. germ. ord av ljudhärmande urspr.
Subst.:vbid1-324956slabbande;
slabb
Svensk ordbok 2009, webbversion