Svensk ordbok 2009, webbversion
slang
`
klämma
substantiv
~n slangklämmor
slang|klämm·an
●
anordning som slang(öppning) kläms ihop med
verkt.
sedan 1920
substantiv ~n slangklämmor
slang|klämm·an●anordning som slang(öppning) kläms ihop med
verkt.sedan 1920 substantiv ~n slangklämmor
slang|klämm·an●anordning som slang(öppning) kläms ihop med
verkt.sedan 1920